80 år med frågesport: Slamkryparen 1957

Den 9 februari 1957 blev en ganska ful fisk till ett begrepp som frågemakare och quizmasters ännu har mardrömmar om. Slamkryparen är något av det mest frustrerande en frågesportare kan råka ut för. Enligt Nationalencyklopedin definieras en slamkrypare i frågesportsammanhang som ”diskutabel eller oriktigt formulerad fråga”.

Som frågemakare är det oerhört viktigt att vara noggrann när man formulerar sig för att undvika missförstånd, men tyvärr händer det vilket de flesta quizzare säkert kan intyga. Det gäller också att både dubbel- och trippelkolla att svaren verkligen är korrekta.

Ursprunget till slamkryparen är ett av Sveriges Televisions mest klassiska frågesportprogram och även ett av televisionens tidiga genombrott i Sverige. Den 12 januari 1957 började ”Kvitt eller dubbelt” sändas och redan i den första säsongen dök huvudpersonen Ulf Hannerz upp. Programmet var baserat på den amerikanska förlagan ”The $64.000 Question”. Det gick ut på att olika experter på diverse specialämnen fick svara på svårare och svårare frågor inom sina områden. Klarade de finalfrågan vann de 10.000 kronor.

Flera av mästarna blev kändisar och fick smeknamn som anknöt till deras ämnen som ”Uncas”, ”Loket” och ”Lill-Påven”. Ulf Hannerz kallades ”Hajen” och blev seriens allra första tiotusenkronorsvinnare. Men det var inte utan problem. Hannerz ämne var akvariefiskar och på femtusenkronorsnivån fick han frågan om vilken fisk som har ögonlock. Han svarade hundfisk men domaren hävdade att svaret skulle vara slamkrypare. Det visade sig dock att det var den unge experten som hade rätt då slamkryparen inte har regelrätta ögonlock, utan bara en typ av ”tillslutningsanordning”.

”Kvitt eller dubbelt” sändes 1957-1959 med Nils Erik Baehrendtz som programledare. 1960 kom en version som kallades ”Utmaningen” där tidigare mästare utmanades inom sina specialämnen. 1961 och 1966 hette programmet ”Tiotusenkronorsfrågan” och 1967 genomfördes det som en landskamp mot Norge under namnet ”Tiotusenkronorsduellen”. Därefter har programmet sänts i ytterligare två versioner 1973 och 1981.

Vill du läsa mer om ”Kvitt eller dubbelt” och testa dig själv på några av mästarnas tiotusenkronorsfrågor rekommenderas boken ”Såg du? Tv vi minns under tjugofem år” av Lisette och Allan Schulman.

Skotypen slamkrypare har samma ursprung som den tvivelaktiga frågan. Det var nämligen så att Ulf Hannerz hade just den typen av blixtlåsförsedda skor på sig i ”Kvitt eller dubbelt”, därför fick skosorten dela detta namn. Ulf Hannerz själv blev senare professor i socialantropologi.

Läs också 80 år med frågesport: Starten 1938.

Testa Popögas musikkryss om fiskar hos Frågeverket på adress: http://frageverket.se/musikkryss/fiskar/

En spellista med låtarna till musikkrysset finns på: https://open.spotify.com/user/anormus/playlist/29ZCQFMIbaxue9qgyD3rQC

 

80 år med frågesport: Starten 1938

I år firar vi 80 år med frågesport i Sverige sedan starten med Gösta Knutssons radioprogram ”Vem vet vad?” 1938. Svarsdepartementet guidar genom och gör nedslag i den svenska quizhistorien.

I år är det 80 år sedan vi började med frågesport i Sverige. I alla fall var det 80 år sedan som begreppet ”frågesport” började användas. Enligt Nationalencyklopedin var det i Aftonbladet den 15 december 1938 som man först nyttjade ordet för att beskriva radioprogrammet ”Vem vet vad?”. Programmet sändes i Sveriges Radio (som då gick under namnet AB Radiotjänst) och var en tävling i allmänbildning som leddes av Gösta Knutsson.

Knutsson var ordförande i studentkåren vid Uppsala universitet, och i det uppdraget ingick att vara ombud för Radiotjänst. Redan 1937 började han läsa sina berättelser om Pelle Svanslös i radion, vilka sedan publicerades i en lång rad böcker med start 1939. Att det första ”Vem vet vad?”-programmet var en match mellan två femmannalag från Göteborgs respektive Stockholms nation vid Uppsala universitet var således inte så konstigt. Gösta Knutsson följde upp ”Vem vet vad?” med en rad andra frågesporter i radio. Totalt lär han ha sänt runt 5.000 frågesportprogram.

Knutsson gjorde även andra folkbildande och underhållande radioprogram, och skrev förutom Pelle Svanslös-böckerna även om karaktärer som till exempel Nalle Lufs och Pigge Lunk. Han jobbade också som översättare och skrev manus till den allra första julkalendern i tv, ”Titteliture” från 1960. Gösta Knutsson föddes den 12 oktober 1908 och dog den 4 april 1973. För oss frågesportare är Gösta Knutsson en central person genom sin idoga insats för att sprida frågesporten till den folkrörelse den är i dag.

Passa på att göra Frågeverkets quiz om Pelle Svanslös som finns på adress: https://docs.google.com/forms/d/1AGQYHwp2p_HeF6rZQCCeaDK7lgokvWNaWS1VYZTYdkg